Den ständigt svällande bakgårdsfesten Backyard Bärs blev i år rockfestivalen Backyard Rock och behövde en affisch och trailer.
Idén var att skapa en explosion av rock för affischen och sedan komma på en animation som slutade i samma bild.
För:
År:
Ljud:
Hemsida:
I varje litet samhälle i norra Sverige finns en pizzeria eller restaurang med interiör helt och hållet i furu, osköna pizzafläckiga rörstolar och blomkrukor klädda i aluminiumfolie.
Det är på just ett sådant ställe Pikku hamnar när han går på dejt.
Filmens sista akt utspelar sig på en bro där Pikku funderar på att begå självmord då han träffar på en mystisk spökbrud. Bron byggde jag i foamboard, finnboard och med järnstänger.
Sedan täckte jag det hela i en massa av akrylfärg och bikarbonat. bron i sin helhet komemr synas i filmen i ca 6 sekunder…
Om du ska dränka dig i älven så kräver det en bra sten. Pikkus sten är gjord av kartong, mängder av silvertejp, reklamblad, tapetklister, texturgel och akrylfärg.
Jag började med att tejpa ihop en bit kartong till en steniknande form.
Den färdiga kartonklumpen klädde jag sedan med El-gigantens reklamblad, dränkt i tapetklister. Sedan fick stenen ligga och torka ett par dagar.
När klistret torkat tog jag målade jag stenen med ett lager texturgel.
Kanske inte helt nödvändigt, men det ger en lite sandigare textur till stenen.
Slutligen målade jag stenen med att par lager akrylfärg och knöt ett hampex-rep runt den. Nu är Pikku redo att dränka sig i närmsta vak, såvida han inte hindras av en spökkvinna!
I väntan på ytterligare uppdateringar kring Vem kan älska Pikku Iso? tänkte jag berätta lite om Arctic light-filmen jag gjorde till Arctic Light Filmfestival ’18.
Jag började med att skapa en liten animation baserad på förra årets stopmotionfigur. Men ganska snart märkte jag att resultatet inte blev vad jag ville och när man uppmärksammade mig på att det inte skulle bli en bra affisch började jag fundera på något annat.
Istället letade jag fram all överbliven och kvarvarande skumgummi jag kunde hitta i studion och bestämde mig att skapa en handdocka. Jag började med en bit av Finns gamla madrass. Madrassen var egentligen alldeles för tunn att skulpturera ett ansikte av men eftersom jag bara tänkte använda dockan i ett par filmklipp och till affischen så tänkte jag att det nog skulle gå bra ändå.
Sedan klädde jag skumgummit i tyg som härstammade från ett antal plädar jag inhandlat på Rusta.
Ögon gjorde jag av hobbyskum som jag värmde och formade runt en boll. Kroppen gjorde jag av en bit liggunderlag jag hade kvar och en gammal randig tröja jag vuxit ur fick bli dockans tröja (samma tröja använde jag även förra året).Yuki stressvirkade en halsduk till inspelningsdagen trots att hon hade både feber och en hemsk huvudvärk.
Därefter var det dags för fotografering. Först färdigställde jag affischen för att därefter också filma de olika klippen till filmen vilka jag tog om ett par 20 gånger innan jag hittade rätt rörelsemönster för figuren.
Bakgrunderna bestod till det mesta av miljöer som jag lånade från filmen om Pikku Iso. Stjärnhimlen hade jag redan skapat i Light Wave 3D för den gamla animationen och det var bara att lyfta över renderingen. Sist men inte minst animerade jag på lite effekter som andedräkt, partiklar och lite annat.
Martin fixade sedan både ljudet och musiken till filmen.
Ännu en filmfestival av sorten Arctic Light, och ännu en vinjettfilm.
Den här gången började jag med att skapa en helt animerad film men ångrade mig halvvägs då jag inte riktigt lyckades förmedla vad jag var ute efter och det affischförslag jag gjorde utifrån den filmen inte skulle fungera bra i tryck.
Istället samlade jag ihop all min lediga tid och allt skumgummi jag hade kvar i ateljén och byggde om figuren från 2016, men nu som en handdocka. Några plädar från Rusta samt en gammal, randig tröja senare var dockan så gott som klar.
För bakgrunderna återanvände jag delar av miljöer från kortfilmen Vem kan älska Pikku Iso? som jag filmar/filmade samtidigt.
Effekter och lite annat animerade jag i Light Wave 3D och After Effects för att slutligen foga samman allt i After Effects.
Filmen visades inför visningarna i Folkets Hus (och kyrkan) under Arctic Light Filmfestival, samt på skärmarna nere på stan i Kiruna.
Förutom filmen tillverkade jag också affischen för festivalen.
Musik och ljud fixade somvanligt Martin Eriksson, TCB i Kiruna AB.
För:
År:
Musik och ljud:
Hemsida:
För Kirunafestivalen ’17 var idén att skapa en cutout-film där humlan flyger förbi blommor som slår ut och avslöjar de artister som kommer spela på festivalen.
Humlan animerades i de flesta fall med hjälp av dator medan bakgrunderna är en blandning av papper och datorgrafik.
Förutom filmen tillverkade jag också festivalaffischen.
Martin Eriksson, TCB i Kiruna AB, ligger som vanligt bakom musiken i filmen. Regi och animation står Magnus Fredriksson för.
För:
År:
Musik:
Hemsida:
