Kirunafestivalen

'17

Cut-outanimerade reklamfilmer för Kirunafestivalen ’17

För Kirunafestivalen ’17 var idén att skapa en cutout-film där humlan flyger förbi blommor som slår ut och avslöjar de artister som kommer spela på festivalen.

Humlan animerades i de flesta fall med hjälp av dator medan bakgrunderna är en blandning av papper och datorgrafik.

Förutom filmen tillverkade jag också festivalaffischen.

Martin Eriksson, TCB i Kiruna AB, ligger som vanligt bakom musiken i filmen. Regi och animation står Magnus Fredriksson för.

För:

År:

Musik:

Hemsida:

Kirunafestivalen

2017

Martin Eriksson, TCB i Kiruna AB

www.kirunafestivalen.com

Tillbaka till portfolio

I väntan på bussen

För att ta sig till närmsta samhälle tar Pikku för det mesta, ja faktiskt alltid, bussen. Bussen avgår var 6 timme från busskuren nere på byn.

Jag valde att basera busskuren på de busskurer som finns där Länstrafiken Norrbotten kör. Med röd nederdel och blå takkant. Tillverkad i finnboard och foamboard. Målad med akrylfärg.

Tillbaka till produktionsdagboken

Inomhus

Bakgrunderna i filmen är en blandning av modeller, animation och video sammanfogade i After Effects och Photoshop.

Inomhus är det framförallt modeller som gäller. Dessa modeller fotografterar jag i (förhoppningsvis) rätt vinkel för att kunna sammanfoga dessa med Pikku som är filmad mot greenscreen.

Det trevligaste med att fota modeller är att man kan använda små klämlampor och att ljuset studsar så vackert på grund av det låga avstånden. Det jobbigaste är att ljuset studsar så på grund av de låga avstånden.

Tillbaka till produktionsdagboken

Ruggugglor

Vem kan älska Pikku Iso?

I björken utanför Pikkus hus brukar ett par ruggugglor häcka. Eller ugglor och ugglor, någon sorts fågelliknande djur är dom iallafall. I början av filmen är de ett par men innan filmen är slut har de fått tillökning med en liten babyuggla.

rugguggla baby pikku iso

Jag bestämde mig att göra dessa varelser som små handdockor med en bas av skumgummi. Det tog ca en dag att sätta ihop alla tre, inklusive att sy ihop pälsen.

kropp0

Ögonen gjorde jag med hjälp av ett par gamla plastskedar jag hittade i källaren. På dessa tejpade jag lite reflextejp som jag tiggt till mig av Reklam och grafiska (Tack så mycket!).

supoon

Ögonbryn gjorde jag av lite aluminiumtråd som jag limmade päls runt och sist men inte minst stack jag några svarta påskfjädrar i ugglorna.

Tillbaka till produktionsdagboken

the game spelet girl friend rescue 2 on nes

Spela spelet

Incitamentet som får Pikku att på allvar ta tag i saken och börja söka efter något mer i livet är spelet Extricate the Girl 2, ett gammalt, dåligt NES-spel. Pikku klarar bossen, räddar flickvännen och när han ser slutscenen bestämmer han sig för att börja söka efter någon att dela livet med.

Att Pikku ska spela ett gammalt NES-spel innebär ju såklart att jag måste rita upp och animera ett gammal NES-spel. Bara att göra grafiken till ett spel skulle kunna ta lika lång tid som att skapa hela filmen, så för att spara in tid valde att göra något som ser ut som ett tidigare, enklare spel från tiden då NES-spel kom i en svart låda med ljusblå text.

Spelet

En tjej har återigen blivit kidnappad av den onda Megahjärnan och det är nu upp till dig att besegra honom och återställa freden i galaxen. Men se upp, den här gången har han med sig sju medhjälpare, den ena ondskefullare än den andra. Slå dig fram genom åtta världar fyllda av onda fiender, lavafyllda avgrunder och action. 1-2 spelare.

Megahjärnan

Boss i spelet bestämde jag mig för låta vara en levande hjärna, Megahjärnan, som skjuter hjärnenergi. Dels för att Mother Brain i Metroid är en av mina konceptuella favoritbossar (en stillasittande hjärna i en burk!) men också för att spegla det faktum att det är Pikkus sätt att tänka som står ivägen för hans lycka, eller nåt sånt. Sprites gjorde jag i Photoshop och allt samman kastade jag sedan in i After Effects för animation. Tack gode gud för RoundPositionScale utan vilken jag hade blivit tvungen att skriva mängder med funktioner för att få allt att snappa till hela pixlar.

Tillbaka till produktionsdagboken

Att skapa en dejtingsida

Pikku tar i filmen hjälp av en dejtingsida (sittintedarheltensammen.com) för att hitta kärleken. Fast än sidan bara kommer att synas i några sekunder på Pikkus bildskärm måste den dock ändå skapas.

Jag började med att kolla runt på olika dejtingsidor och insåg snabbt att det som de hade gemensamt var en bild på ett par och en box för att registrera sig. På en sida med fria fotografier hittade jag ett par som kysser varandra i bändande solksen. Den bilden fick duga som bakgrundsbild.

Sedan var jag tvungen att skapa själva registreringsboxen och browsern som Pikku använder. Tillsist animerade jag muspekaren och texten i After Effects.

Tillbaka till produktionsdagboken

Ett ögonblink

Ögonblink är ett fantastiskt sätt att förmedla tankeverksamhet och ett inre liv i en karaktär. Pikku kan rynka ögonbrynen, men saknar förmågan att blinka. Eftersom jag normalt arbetar med animation finner jag stora begränsningar i det faktum att mina handdockor inte kan blinka med ögonlocken (det hade varit alldeles för komplicerat att implementera och dessutom krångligt att styra).

Efter en lång inre debatt bestämde jag mig att bryta en av dockförarnas gyllene regler och låta Pikku kunna blinka genom att animera ögonlock på dockan i efterhand i After Effects. När jag ser resultatet är jag säker på att jag tog rätt beslut eftersom dessa små blinkningar effektivt ger Pikku mer liv än jag kan enkelt kan fömedla genom dockan.

Tillbaka till produktionsdagboken

Pikkus andedräkt

Filmen om Pikkus jakt på kärleken utspelar sig under vintern. Det är mörkt, polarnatt och kallt och har du befunnit dig i de omständigheterna så vet du att varje andetag är tydligt synligt.

När Pikku befinner sig utomhus behöver därför hans andedräkt synas vilket är ett problem, dels eftersom Pikku är en docka som inte andas, dels eftersom jag spelar in inomhus vart det inte inte blir någon andedräkt även om man andas.

Istället för att bygga in en rökmaskin i Pikkus hals bestämde jag mig att göra andedräkten med hjälp av hypervoxels i Light Wave 3D. Jag börjar med att på fri hand göra en snabb trackning av var Pikkus mun och näsa befinner sig. Sedan fäster jag en partikelgenerator och kollar ungefär vart Pikku förmodligen andas ut i klippet.

Andedräkten renderar jag sedan ut och lägger sedan samman med videobilden i After Effects.

Tillbaka till produktionsdagboken

Några tankar kring det visuella

När jag inte befinner mig i studion och filmar eller bygger vidare på saker till filmen, så bearbetar jag med det inspelade materialet i After Effects. Att dela upp arbetet med duttande här och där är kanske inte så effektivt, men det sparar på min onda nacke som gjort sig ordentligt påmind under vintern.

Jag är inte någon mästare på compositing men har iallafall lyckats keya bort greenscreenen och lägga samman Pikku mot några (temporära) för och bakgrunder samt lägga in lite effekter som tex synlig andedräkt (mer om det kommer senare). För att ta mig igenom arbetet tar jag mig an filmen som jag gort om den var animerad, med den skillnaden att figurerna är filmade.

Tankar kring det visuella

Min tanke i det visuella arbetet är att filmen ska behålla lite av silhuett-stilen som Pikku har som ursprung. Pikku Iso startade en gång som en cutout-skugg-animation, i samma stil som jag senare använde för Phantom. (Och det är nog en släkting till Pikku som syns i Phantom). Det blir därför viktigt att kontrastera den nästan helt svarta Pikku och andra karaktärer mot ljusare delar av bakrunderna. Utomhus finns ju alltid snö att bygga kontrasten mot. Inne blir det lite mer komplicerat då man måste tänka på ljussättningen i modellerna, som fotograferas separat.

Min förhoppning är att filmen genom det visuella ger en känsla av ett gammalt barnprogram från 80-talet. Ni vet när det var lite skumma, hemmabygda modeller och raggsockor med påsydda knappögon som underhöll på bästa sändningstid. Fast förståss för vuxna och i en lite modernare tappning.

Jag har också grubblat länge på hurvida jag ska göra filmen i 4:3 format eller tråkig (men standard för tv) 16:9. När jag gjort tester i 4:3 har det lockat fram helt andra känslor än i 16:9, något som jag är helt medveten om kanske bara beror på min egen nostalgifaktor. Just nu arbetar jag med filmen i 16:9 men garderar mig med extra tagningar för att eventuellt göra den i 4:3.

I slutändan består ändå den största delen av arbetet i After Effects i att maska bort Pikku’s handpinnar. Egentligen hade jag tänkt låta pinnarna vara kvar, som i klassika Mupparna, men man kan allt för ofta se min ostadiga och nervöst spända föring av pinnarna, så det får bli utan pinnar (och oändligt mycket mer arbete, suck). 🙁

Tillbaka till produktionsdagboken

Dags att filma

Så var det dags att filma med dockorna. Den första dagen var egentligen bara olika tester med ljussättning och för att trimma in greenscreenen. Mina gröna fleecefiltar som jag inhandlat på Jysk för 20 kr stycket fungerade bättre än jag vågat drömma om. Enda problemet är egentligen att rummet jag filmar i är alldeles för litet.

Dags att filma dag 2

Den andra dagen var det på riktigt men det visade sig snabbt att det behövdes fler hjälpande händer samt mängder av magneter och hemliga fästanordningar för att filma de första scenerna när Pikku tömmer brevlådan. Efter att ha tjorvat i ett par timmar utan användbart resultat gav jag, med trötta knän, upp för att återkomma nästa dag.

Dag 3

Tack och lov är brevlådescenerna förmodligen filmens mest invecklade sekvenser (förutom ett par scener längre fram som jag fasar inför). Dag tre gick det dock bättre. Brevlådan och Pikku armerades med magneter, nålar och dubbelhäftande tejp, dessutom fick jag en eller två hjälpande händer av Yuki under eftermiddagen och lyckades ta mig igenom alla Pikku-klipp i scen 1.

Dags att filma pikku iso

Tillbaka till produktionsdagboken

‹ Prev 1 234 5 6 Next ›Last »