Bygga Pikku del fyra, händer

Pikku kommer att behöva två olika par händer i filmen. Det första paret är vanliga händer med fäste (vilka jag tillverkat av jeansknappar) för pinnar (som jag gör av vajergalgar), det andra paret är ett par händer som behjälpligt kan gripa, eller iallafall knyta näven. Dessa två armpar ska enkelt gå att byta ut efter behovet i scenen.

Vanliga händer

Själva armen gör jag av ett lite tjockare skum som jag karvar någorlunda rund. Jag skär lite i armvecket så att armen lätt böjs och limmar fast en skinnrem vid axeln. Skinnremmen gör jag sedan ett litet hål i som jag kan föra in en sprint genom på insidan av Pikku. På det sättet sitter Pikkus armar fast i kroppen, men kan enkelt bytas vid behov.

Grepphänder

Grepphänderna gör jag genom att skära ut händerna i en bit pusselmatta från Rusta. Jag skär sedan skåror där fingrarna kommer att böjas och trär sedan en bit lina genom fingrarna och ner genom handen.

Jag trär i skumhanden i en bit rör som jag tagit från ett par 10 kronors leksaksnunchuckus. Detta rör får bli underarmen. Jag stadgar också upp handen med en bit styv plast på insidan. Nunchuckusröret klär jag sedan med lite skum och över allt detta syr jag sedan på päls.

Tillbaka till produktionsdagboken

Bygga Pikku del tre, jag hatar att sy

Bugga Pikku del tre, jag hatar att sy

Nu är det dags för den mest ångestladdade delen av docktillverkningen eftersom jag verkligen hatar att sy. Det sliter på nacken, är svårt att se när man syr med svart tråd i svart päls och blir något fel är det lika mycket jobb att sprätta.

Jag hatar att sy

Ja, jag hatar att sy

För Pikku valde jag iallafall att använda mig av en korthårigt lammaktig fuskpäls + några småbitar med längre päls för frisyr och håriga platser på kroppen som armbågar och axlar. Päls är alltid att föredra att jobba med före fleece, då sömmarna döljs mycket bättre av håret.

Jag hatar att sy

Jag använder i stort sett samma mönster för pälsen som jag använt för skumstommen men lägger till ca 1 cm runt om för att pälsen ska passa över stommen. Vid käken och halsen gör jag lite modifikationer eftersom Pikku när han är klar ska vara ett stycke, inte ett separat huvud och kropp. Det som är viktigt när man jobbar med päls är att skära ut delarna och bara skära genom baktyget så man inte av olyckshändelse snaggar själva pälsen som då blir kortklippt kring sömmarna.

Jag hatar att sy

Hatar fortfarande att sy

Ca en vecka senare av nackont och sena sy-nätter börjar Pikku bli pälsbeklädd. Innan jag stänger till halsen installerar jag också ögonbelysning och ser till att ögonbrynsmekanismen fungerar. Jag syr också på en halsstrumpa som gör det lättare att föra in handen i skallen på Pikku. Det blir väldans svårt att fixa något i skallen när man limmat på halsstrumpan och och sytt ihop magdelen med skallen, så det är viktigt att man är helt klar i skallen när man väljer att sammanfoga skalle och kropp.

Jag hatar att sy

Ytterligare några dagar av sömnad senare har Pikku fått ett par öron. Hans standardarmar är också pälsbeklädda och fastspända på axlarna. Pikku är nu i det närmaste klar förutom lite fix och grejs.

Jag hatar att sy

Tillbaka till produktionsdagboken

Bygga Pikkus hus i foamboard och kartong

Bygga Pikkus hus

Pikkus hus är ett gammalt knarrigt tornedalshus med kök, toalett och sällskapsrum på undre plan samt sovrum och Nintendorum under taket på ovanvåningen. Allting har blivit lite skevt på grund av tidens gång, men huset är i ganska bra skick då Pikku tar väl hand om det.

Mönster till Pikkus hus

Huset kommer jag att bygga av tunn foamboard med detaljer som lister och fönsterkarmar av kartong. Men först av allt börjar jag med att skapa ett mönster. Precis som med mönstret för Pikku Iso själv gör jag det i Light Wave 3d.

Pikkus hus i light wave 3d

Precis som när jag byggde Pikku gör jag sedan en UV-map med alla delar av huset som jag sparar som EPS och sedan skriver ut. Mönstret kopierar jag över på foamboard vartefter jag skär ut delarna och limmar ihop dem.

huset_foamboard

Limma och smycka ut Pikkus hus

Efterhand limmar jag ihop delarna och lägger till utsmyckning som fönsterkarmar mm. (som jag skar ut av omslaget till Yukis skissblock). Efter många timmars limmande och skärande har jag följande:

Pikkus hus vitt

Nu är det dags att börja måla huset. Jag använder akrylfärg och en grov pensel för att få rikligt med struktur. Jag målar också varje färg med lager i olika kulörer för att få fina skiftningar i färgerna.

Pikkus hus med färg och lite belysning

Härnäst är det dags att fixa till ytterdörren och farstubron. Dörren kommer tack och lov inte att behöva öppnas i filmen, så en fastlimmad dörr räcker.

Broräcket gjorde jag av kartong. Piasavakvasten av en grillpinne och lite balsaträ. belysningen består av en batteridriven ljusslinga från rusta som jag gjort hål för tejpat fast på strategiska platser i huset.

Insidan av huset tapetserar jag med sidor ut en katalog för att få lite liv bakom fönstren och sedant klipper jag ut några gardiner av en bit tyg.

Till sist limmar jag dit takrännor som jag tillverkat av papperssugrör som jag hittat på Clas Ohlsson.

Bygga Pikkus hus

Nästa steg blir att skapa kullen som Pikkus hus står på.

Tillbaka till produktionsdagboken

Bygga Pikku del två, skum

Skära och bygga Pikku i skum

När prototypen blivit klar och verkar stämma mot min hand så är det dags att skära ut och bygga Pikku i skum. Jag börjar med att kopiera mönstret till skumgummit vartefter jag sedan skär ut delarna. Jag använder ett 1 cm tjockt skumgummi till Pikku.

Bygga pikku iso

Limma med kontaktlim

Sedan är det dags att plocka fram det illaluktande kontaktlimmet för att limma ihop samtliga delar. När det är färdigt har man så en färdig bas till dockan.

Bygga Pikku Iso skum

Nästa steg är att skära ut en munplatta. Pikkus munplatta gör jag av en bit pusselmatta som jag köpt på Rusta. Sedan limmar jag in den i munnen.

För att stärka området kring ögonen limmar jag också in en bit 6 mm dekorskum i pannan innan jag karvar ut ögonen.

dekorskum

Tillbaka till produktionsdagboken

Bygga Pikku del ett, mönster

Bygga handdockor

Alla filmens huvudkaraktärer ska vara handdockor. Pikku är filmens huvudperson och han kommer därför att ha den mest avancerade dockan. Tanken är att han ska ha rörliga ögonbryn, glödande ögon och rörliga öron. Men till att börja med måste jag bygga själva basen till dockan i skumgummi.

Jag valde att göra Pikkus kropp i i huvudsak två delar: kropp och huvud. Armar, ben och svans kommer sedan kunna fästas på kroppen och bytas ut efter behov. tex kommer Pikku behöva extraarmar med händer som kan greppa. Då ska man enkelt kunna knäppa loss en arm och knäppa på grepparmen.

Skapa mönster

För att skapa Pikku började jag med att öppna modellen som jag gjort för den animerade versionen av honom. Utifrån den byggde jag sedan det som kommer bli skumgummistommen och färgkodar de olika delarna i det som kommer bli mönstret med hjälp av Light Wave 3D.

Mall för Pikku Dockan

I de färgkodade delarna gör jag sedan små kilar i de konvexa delarna. När man sedan plattar ut delarna, genom att göra en UV-map, får man perfekta platta bitar som vid limning på grund av kilarna kommer återskapa Pikkus form. UV-mappen som jag gjort importerar jag sedan i Photoshop och anpassar storlek mot de mått jag tagit på min hand.

Mått för handen

Innan jag börjar bygga skumbasen till dockan klipper jag ut delarna i mönstret och tejpar samman dem till en pappersprototyp. Nu kan jag se hur storleken stämmer överens med min hand, och blir den för liten kan jag enkelt skala upp mönstret i Photoshop.

Pikku_UV-mappen_LW

Tillbaka till produktionsdagboken

Maahinen, bild från Det spökar i tornedalen

Maahinen, jordväktare

Maahinen i mytologin

En maahinen eller maahiainen, (jordbevakare eller jordväktare på svenska) är en typ a vittra i den Tornedalska folktron. Tex hörde stigarna i skogen till skogsväktarna och ofta upprättades kartor över skogsväktarnas stigar så man inte råkade bygga ett hus eller något annat på dem, för då kunde det gå illa.

Barn varnades ofta för att gå ut i skogen då de lätt förleddes av skogsväktarna och gick vilse eller försvann. Dessutom kunde man råka på jordväktarnas vrede då man bajsade i skogen, ovetandes nära deras hem eller bo.

Jordväktarna höll sig ofta med kor som liksom de själva var osynliga för människor den mesta delen av tiden (de lever ju i något av en parallell dimension). Deras kor mjölkade bra och man kunde komma över en genom att gifta sig med en jordväktarkvinna, vilket krävde att man kastade en kniv över henne för att få hennes eviga kärlek, eller så kunde man helt enkelt kasta en kniv eller sax över kon då den visade sig.

Maahinen i filmen

I filmen Vem kan älska Pikku Iso? har jordväktarna fått sig en liten modernisering. Pikku bor i ett hus och har inga kor. Däremot har han fortfarande ansvar för att vakta över en speciell bit mark kring byn, ett ansvar som han ärvt efter sin far, den i bygden välkände och respekterade jordväktaren Iso Iso.

Vill du lära dig mer om de olika varelserna i den tornedalska folktron? Då finns en (inte allt för välskriven) bok som heter Manalaisitten Kirja/Andarnas Bok av Birger Winsa (Du ska få tillbaka den Anton, jag lovar).

Tillbaka till produktionsdagboken

Vem kan älska Pikku Iso?

Vid ett berg, i en skog, vid en sjö finns ett ställe
En by som blivit liten på grund av stort frånfälle
Och sedan den dagen då gruvan la ner
bodde i byn knappt en människa mer…

I byn Isopukkujärvi bor bara en innevånare, Pikku Iso. Pikku är en maahiainen, en jordväktare, som på grund av sin jordväktarplikt blivit ensam kvar i byn som krympt i takt till att befolkningen flyttat eller avlidit.

Ensamheten väger tungt på den lilla jordväktaren och så småning om bestämmer han för att göra något år situationen. Han googlar fram en dejtingsida och förhoppningsfull skapar han sig en profil. Snart har han fått sin första matchning och tar bussen till samhället för sin första dejt.

I filmen får vi sedan följa Pikkus strävanden för att hitta kärleken.

Produktion

Filmen kommer tillverkas med en blandning av datoranimation, handdockor, video och stop motion. Medan huvudkaraktärer, som Pikku och de han dejtar är handdockor, kommer bakgrundskaraktärer som ugglorna utanför Pikkus fönster animeras med stopmotion.

Under året kommer en pilot för projektet att tas fram tack vare en utvecklingsinsats från Filmpool Nord AB, stöd från Norrbottens läns landsting och ett anslag från Stiftelsen Längmanska kulturfonden.

Tillbaka till produktionsdagboken

Kirunafestivalen ’16

Kirunafestivalen

'16

Stop-motionanimerade reklamfilmer för Kirunafestivalen ’16

För Kirunafestivalen 2016 var idén att göra en somrig stopmotionfilm där en humla flyger in i en lägenhet och avslöjar artisterna genom de saker som finns i bakgrunden.

Först gjordes en kort film för varje artistsläpp och sedan en längre som kombinerade klippen från de korta.

Förutom filmerna gjorde jag, Magnus, också affischen till festivalen.

Martin Eriksson, TCB i Kiruna AB gjorde musiken till filmen.

För:

År:

Musik:

Hemsida:

Kirunafestivalen

2016

Martin Eriksson, TCB i Kiruna AB

www.kirunafestivalen.com

Tillbaka till portfolio

Phantom – BLK Tape

Phantom

BLK Tape

Animerad kortfil/musikvideo för Phantom av BLK Tape

Det här är den fyra minuter långa animerade musikvideon för BLK Tapes singel, Phantom.

Ingen undgick väl att höra Shangri-La av BLK Tape som släpptes tidigare samma vinter och när det blev dags för uppföljaren, Phantom, ville BLK Tape ha en animerad video.

Storyn, som följer en ung man som lämnar ungdomen och partylivet bakom sig och går in i vuxenvärlden, arbetades fram tillsammans med Ludvig Nilsson över en kaffe i Gallerian.

Animation och regi av Magnus Fredriksson.

I samarbete med:

År:

BLK Tape

2016

Tillbaka till portfolio

Observationer från en japansk småstad

Observationer från en

japansk småstad

Animerad kortfilm från 2015

I den animerade kortfilmen Observationer från en japansk småstad får du följa med ut en sommardag i den japanska småstaden Misato i Saitama strax norr om Tokyo.

Filmen har varit i produktion sedan sommaren 2012 då jag under långa heldagspromenader i och omkring Misato och Katsushika samlade på mig de flesta av filmens små iakttagelser.

Efter jag flyttat tillbaka till Sverige började jag arbeta på filmen, som hela tiden växte.

Snart var filmen en hel kortfilm och ganska snart bestämde jag mig också för att göra filmen i stereoskopisk 3d, vilket innebar att den blev Bortbytings första i det formatet.

Premiär för filmen var det i Indien. Därefter har filmen visats i Kiruna, Luleå, Norrköping, Brest, Albany, Seattle mm. Dock inte i Misato…

Längd:

År:

I samproduktion med:

4,5 min

2015

TCB i Kiruna AB, Martin Eriksson och Filmpool Nord AB, Sirel Peensaar & Katja Härkönen

Tillbaka till portfolio

« First ‹ Prev 2 3 456 7 8 Next ›Last »